2010

Mitt 2010 i en lista.

1. Gjorde du något i år som du aldrig har gjort förut?
Jag bosatte mig i Afrika.

2. Höll du några av dina nyårslöften?
Jag gör aldrig nyårslöften. Who am I kidding liksom?

3. Fick någon du känner barn?
Min kära syster för det första, annars en hel del halvbekanta.

4. Dog någon som stod dig nära?
Nej.

5. Vilka länder besökte du?
Reste med min pappa till Frankrike i januari 2010 & så flyttade jag till Egypten i juni.

6. Är det något du saknade 2010 som du vill ha 2011?
Inget jag kommer att tänka på nu. Mera tid med min familj.

7. Vilket datum kommer du alltid att minnas?
01.06.2010 tog jag mina väskor och flyttade till Egypten.

8. Vad är det bästa som hänt dig under året som gått?
Fick ett jobb jag älskar och nya härliga vänner på köpet.

9. Vilket var ditt största misstag?
Svårt att peka ut bara ett misstag.

10. Vilket var ditt bästa inköp?
Ingen aning.

11. Vad spenderade du mest pengar på?
Resor. Money well spent.

12. Vad gjorde dig riktigt glad?
Att få jobba med ett jobb jag trivs med, att träffa nya människor, att få uppleva en ny kultur. Extra glad blev jag då jag fattade att jag under året vuxit som människa.

13. Har du varit sjuk eller skadat dig?
Har inte varit sjuk nästan alls, borsett från pågående spysjuka.

14. Vilka låtar eller artister kommer få dig att tänka på 2010?
Lyssnade otroligt lite på musik 2010, hängde inte alls med nya hitlåtar eller artister.

15. Mådde du bättre eller sämre under 2010 än vad du gjort tidigare år?
Mådde mycket, mycket bättre men mycket mycket sämre samtidigt. Det balanserade ut sig.

16. Finns det något du önskar att du lagt mer tid på?
Önskar jag hade hagft mera tid för allting.

17. Finns det något du önskar att du lagt mindre tid på?
Skulle inte ha behövt oroa mig så mycket, man klarar av det mesta.

18. Hur var din julafton?
Stressig. Jobbade hela dagen och stressade med flygförseningar. Slutligen kunde vi koppla av med kolleger och julmat. Redde även upp ett gräl och avslutade således julafton med julfred.

19. Blev du kär?
Jo.

20. Vilket program har varit det bästa på tv?
Har inte sett så mycket på TV, däremot en hel del filmer. Brothers & Sisters var det bästa på TV tror jag.

21. Hatar du någon som du inte hatade förut?
Nej.

22. Vilken var den bästa boken du läst under året?
Läste nästan inga böcker, bara faktaböcker och av dem kan jag verkligen inte utnämna en favorit.

23. Vilken var din största musikaliska upptäckt?
Ingen revolutionerand musikalisk upptäckt.

24. Önskade du dig något som du fick?
Nya upplevelser och äventyr.

25. Önskade du dig något som du inte fick?
Sociala kunskaper :P

26. Vilken var årets bästa film?
Sex & The City 2, givetvis.

27. Vad gjorde du på din födelsedag?
Åt middag på Shade med kollegerna, lyssnade på ett liveband som plötsligt önskade mig ”happy birthday”.

28. Vilka var de bästa människorna som du träffade?
Hanna T., Satu, Kirsi, Ahmed, Ali, Hanna W. Värdefulla individer.

29. Hur skulle du beskriva din klädstil?
Mera vuxet. Avslappnat. Stiligt (hoppas jag). Klädde upp mig till fest, men slöade hemma i pyjamasbyxor och t-shirts.

30. Vad fick dig att må bra?
Människorna jag umgicks med.
 
31. Vilken kändis var du mest sugen på?
Ingen.

32. Vem saknade du?
Alla nära & kära i Finland.

33. Vilken var din bästa månad?
September eller december.

34. Finns det något som du skulle kunna ha gjort bättre?
Säkert ganska mycket.

35. Hur kommer nästa år att skilja sig från det här?
Jag kommer troligtvis att byta destination, så det kommer att medföra mycket nytt. Nytt land, ny kultur, nya bekantskaper väntar mig.
Linda .
02.01.2011 kl. 20:05

Egypten, del 75

Luxor overnight onsdag - torsdag (29.12-30.12). Vi kom väl fram till Luxor, inga problem. När vi sedan är på Nilenkryssning runt kl.16.30, slår det plötsligt till. På en sekund mörknar himlen, vinden blir stark, det bildas stora vågor på Nilen och en massiv sandstorm tar över hela Luxor. Alltså synd att jag inte hade en filmakamera med mig, det var som en scen ur världens slut. Där sitter vi alltså på Nilen i små motorbåtar, himlen är mörk och plötsligt ser vi stora stora sandmoln bara välla ut ur Luxor centrum ut på Nilen, sandmolnen täcker himlen, täcker allting. Vågarna slår mot båten som gungar, medan vi andas sand blandat luft. Det är inte tryggt att vara ut på Nilen vid sandstorm, men vi kan inte åka tillbaka till hamnen. Det här tar kanske 10 minuter, sedan kan vi äntligen åka tillbaka till hamnen. Sandstormen lugnar ner sig, men luften är fortfarande full av sand. Himlen är mörk, vi ser blixtar men hör ingen åska.

Sedan får vi höra att de stängt vägen mellan Luxor och Hurghada. Inga bussar får lämna Luxor. Som tur var vi på overnight resa så vi skulle bli övernatt i Luxor anyway, men 50 bussar som var på dagstur var tvungna att bli i Luxor. Kaos. Gatorna fulla av bussar, hotellen fulla med gäster, men ändå räckte det inte med hotellrum till alla och jag har hört att endel var tvungna att övernatta i bussarna (?). Jag och min lokalguide blev dessutom utsparkade från våra rum på vårt hotell, nilkryssaren M/S Nile Beauty, för att de skulle få rum för mera gäster. Som tur ordnar våran svenska partner Ving, nilenkryssningar på båten som låg i hamn brevid oss, så jag kunde övernatta i mina kollegers, Ylvas och Malins hytt. Men min lokalguide Mohamed hade ingenstans att övernatta så han sov hos en kompis som bor i Luxor.

När jag kommer till den andra båten M/S Grand Glory och förbereder mig för middagen, märker jag att det lossnat en bit av min tand. Min framtand dessutom. Som om inte jag varit med om tillräckligt den dagen. Får även veta att vår lägenhet hemma i Hurghada är översvämmad av regnmängden. Blir senare väckt ännu vid midnatt av att några gäster är sjuka och behöver läkare.

Nästa morgon är det tidig väckning, 5.30, för att försätta vår resa i Luxor. Ingen vet ännu heller om vägen kommer att öppnas under dagen. Men vi fortsätter och besöker Konungarnas dal, Drottningarnas dal, Hatshepsuts dödstempel och Memnon stoderna. Och så får vi äntligen veta att vägen öppnats igen, och vi startar fort mot Hurghada. På vägen ser man bra varför vägen varit stängd. Sandstormen & regnovädret har satt sina spår. Vägen är täckt av sand, lera och stenar. Av ingenting har det mitt i öknen bildats små sjöar på 100x50 meter som täcker en hel körfil. På vissa platser rinner vattnet fortfarande över hela vägen. Hela sandvägar har spolats bort och landskapet har stora öppna sår där vattnet forsat igenom.

När vi närmar oss Hurghada, när vi lämnar Makadi där vi lämnat av våra första gäster, får vi ett samtal att vägen stängts igen, från Safaga till Luxor. Så som tur kunde vi köra precis i ett passligt tidshål då vägen var öppen.

Hemma är jag c.21.00, och jag ringer till sjukhuset och får glatt besked om att tandläkaren kommer att vara på plats ända till kl.23. Så jag sticker iväg till sjukhuset ännu, och får min söndriga tand fixad. Var lite rädd att besöka en tandläkare i Egypten, men blev snabbt lugn när jag märkte att tandläkaren verkligen visste vad han gjorde och att han använde precis samma metoder som min egen tandläkare hemma i Finland.

Slutet gott, allting gott.

Linda .
01.01.2011 kl. 14:06

Egypten, del 74

Ligger i min säng på nilkryssaren M/S Grand Glory. Är på Luxor over night med 27 gäster. Allt som ha kunnat gå fel har gått fel. Så jag går och lägger mig nu.
Linda .
29.12.2010 kl. 21:56

Our crib

Det har hänt så mycket, vet inte riktigt var jag ska börja. Vår lägenhet kanske. Vi har en 2-vånings lägenhet med 3 sovrum, 2 i nedre våningen 1 i övre våningen. Senast jag uppdaterade er om lägenhetssituationen tror jag det såg ut såhär; jag bodde i ett av sovrummen nere, Linna i andra, och Louise där uppe. Linna flyttade ut och Michelle, en danska tjej flyttade in. Louise fick jobberbjudande i Vietnam och flyttade ut. Så långt tror jag ni hänger med. Efter det flyttade jag upp till Louise gamla sovrum, för att få ett större rum. Rummet i sig är inte så stort, men jag har eget badrum och - jag har hela takterassen för mig själv. Lyxigt. Bilder får jag återkomma med.

Så blev ett rum där nere tomt, och 2 veckor sen fick vi en ny roommate. Han heter Pontus och är 28 år. När jag fick höra det här blev jag lite ängslig, hur ska det gå att bo med en man? Men jag kan rapportera att det går väldigt väldigt bra, Pontus är megatrevlig och vi kommer bra överens alla 3. Inte för att jag ser de andra så mycket, vi är turvist i Luxor eller Kairo, men ibland kan man man möta dem i trappan när man kommer hem.

Linda .
27.12.2010 kl. 16:38

All is well

Julen kom och gick, märkte inte mycket av den. På julafton den 24.12 hade vi flygplats. Vi har aldrig haft problem med vårt flyg, men det finns en första gång för allting och givetvis ska det hända på julafton. Vi får tekniska problem med vårt flyg och vi är tvungna att avboka hela flyget. Istället måste vi hyra 2 mindre flyg för att få hem våra gäster och de nya gästerna hit. Flyget delas alltså upp i 2. Den här hela processen med av avboka, hyra och dela upp gästerna och få nya flygtider tar dock en tid och första flyget blir försenat 1 timme, den andra....4 timmar. Oh joy.

Så vi får alltså ta tag i telefonen och meddela våra 200 gäster om detta, och de är ju glada såklart, och allt är ju vår fel - självklart. Så vi delar upp allting i två. Vi måste ha två departure turer, två arrival turer, vi måste få tag i flere bussar, flere chaufförer, flere lokalguider. Vi försöker få tag i huvudkontoret i Stockholm för att få lite information om vad som hänt. Vi är dessutom underbemannade. Hanna är på semester i Finland, Annamari har day off, det är bara Minna, Petri och jag som jobbar. Minna sitter fastklistrad i telefonen, Petri håller i trådarna och svarar i servicetelefonen som ringer non-stop, och jag sticker iväg på vår första departure. I det här skedet har vi alltså delat upp alla gäster på de två flygen, men alla har inte fått denna information än, och det blir mitt jobb att berätta för dem där på plats att vissa gäster blir upphämtade 2 och en halv timme senare. Gissa var de glada?

Så jag hämtar upp människor tills min buss är full och jag kör till flygfältet, sänder iväg dem. Under tiden kommer det bussar från andra hotel, som inte haft någon finländsk guide med sig (eftersom vi var underbemannade) som måste mötas. Alltså ta emot dem på flygfältet och berätta allt vad de behöver veta för hemresan. Tur så har Petri kommit till flygfältet för att hjälpa. Vi får iväg första departuren alltså, och så sticker vi genast iväg tillbaka till kontoret, fixar ytterligare grejjer och så är det tur för andra departureturen. Slutligen får vi alla gäster till flygfältet och iväg. Så blir det dags för första arrival turen. Vi välkomnar gästerna och tar dem till sina hotell, i min buss har vi 4 hotell, det tar sin tid och när jag är färdig är det bara att åka tillbaka till flygfältet för att ta emot andra arrivalturen. Vi hinner just och just, de första gästerna står redan utanför terminalen när vi kommer tillbaka. Så väntar vi på alla gäster, och så börjar vi andra turen, i min buss nu också 4 hotell. När andra turen är avslutad kan vi äntligen åka tillbaka till kontoret, klappa oss på ryggen och andas ut - vi klarade det.

Kl.11 åkte jag iväg från kontoret på min första departure. Kl.20 var jag tillbaka på  kontoret efter andra arrivalturen. Lång dag men framförallt stressig. Men vi klarade det fint på 3 pers. Men never again.

Vi åkte hem från kontoret kl.21. Vi, alla guider, skulle alla äta julmiddag tillsammans kl.20.30. Vi rusar hem, byter kläder, packar julklapparna och sticker iväg kl.22. När vi kommer till julfesten äter de andra redan, det är fin julstämning och en massa god julmat - äntligen släpper stressen. Det är dags att koppla av med kollegerna, äta god mat, dela julklapparna, se på den traditionella Kalle Anka-julfilmen med en kopp varm glögg.

Kl.00.50 sticker jag från festen, tar bilen ner till New Marina och hälsar god jul till kompisarna, reder ut vårt gräl med Ahmed och allting är bra igen. Julfred.

Linda .
27.12.2010 kl. 16:29

En annorlunda jul

Min luotto kom-hit-och-pigga-upp-mig-kompis Hanna har åkt hem för jul. Ahmed och jag grälade igår. Det finns ingen snö, jag är ensam och jag saknar mamma. Det går inte bra nu. Jul imorgon....? Va?
Linda .
23.12.2010 kl. 23:04

Egypten, del 73

Just det ja. Har inte haft tid att blogga, jobbat hela tiden och varit ut nästan varje kväll. Ingen slowstart tillbaka till arbetet här inte. Fick även just ett samtal, vi har så många anmälda till Cairo för imorgon att det blir två bussar. Och jag är back-up till Cairo så det är bara att packa väskan och åka iväg till Cairo inatt. Shit. Nice förvarning. På onsdag & torsdag var jag alltså i Luxor, imorgon på söndag ska jag till Cairo, på tisdag ska jag till Luxor och nästa veckas söndag ska jag till Cairo igen. Jobbigt.

Så hejdå bloggen, vi träffas någon vacker dag när jag äntligen får lite tid för  mig själv.

Linda .
18.12.2010 kl. 13:39

Egypten, del 72

Helt otroligt att jag igår ännu var i Finland. Känns som om jag varit tillbaka i Hurghada hur länge som helst. Har redan hunnit vara ute igårkväll, hade dinner med Hanna på det italienska stället, träffat människor jag saknat, har haft välkomstmöte imorse, har besökt några gäster som blivit inlagda på sjukhus, har haft siesta och tagit 1 timmes dagssömn där hemma och  nu sitter jag på kontoret i väntan på att gå till servicekontoret kl.17 och så försöker jag läsa lite mera på Luxor ON, eftersom jag ska dra min första overnight utflykt imoron (inatt). Har så mycket att blogga om men så lite tid, så får återkomma senare, troligtvis på fredag eftersom jag tillnäst ska spendera 2 dagar i Luxor.

 

Ha de!

Linda .
14.12.2010 kl. 16:43

Gate 37

Sitter på flygfältet, väntar på boarding. Så snabbt gick 6 dagar hemma. Alltför snabbt. Men ska bli skönt att komma tillbaka till Hurghada, till mitt hem, mitt jobb och mina vänner. Skönt dessutom med lite värme. Och så har jag en skön tillbakaresa med direktflyg på 5 timmar. Nästa gång kan jag komma hem om sisådär 4 månader när vintersäsongen tar slut och sommarsäsongen börjar. Då brukar man få åka hem en kort stund innan man åker till nästa destination. 4 månader är ganska länge, men det ska nog gå bra. Har ju mina nära och kära i Hurghada.
Linda .
13.12.2010 kl. 06:48

Packa pappas kappsäck

Sista dagen i Finland. Har inte gjort någonting, skönt. Men när jag säger att jag inte gjort någonting så menar jag verkligen inte någonting. Har inte packat upp min väska sen jag kom, och alltså inte heller packat den för min avfärd! Om c. 3 timmar startar vi mot Helsingfors, ska övernatta hos min syster eftersom jag ska vara så tidigt på flygfältet imorgon. Och väskan står alltså orörd. Börjar bli bråttom så småningom men vad gör jag? Sitter och bloggar istället. Prioriteringar, prioriteringar...

Nej nu måste jag skärpa mig, ska börja packa upp väskan nu så jag kan packa den på nytt för min resa tillbaka till Egypten. Imorgon 07.30 lyfter planet och jag lämnar Finland för 4 månader framöver.

Linda .
12.12.2010 kl. 12:42

Julmarknaden 2010

Linda .
12.12.2010 kl. 12:36

Lördag 11.12

Idag kunde jag igen sova länge och vaknade först 09.50. Steg upp och åkte snart med mamma till julmarknaden i Ekenäs. Köpte de traditionella julprydnaderna, te.x. julkranssen till ytterdörren köper vi alltid härifrån. Med oss fick vi även några andra prydnader och så supergod rökt fisk. Det var massor med människor igång i Ekenäs och det var riktigt julfiilis där, bara julgubben fattades.
 
Så kom vi hem, slappnade av lite och på kvällen kl.18 åkte vi till Knäppen på middag. Det var bara mamma, pappa och jag eftersom min bror hade företagets julfest då men det var roligt och mysigt ändå. Ni behöver inte ens fråga mig vad jag beställde, givetvis var det Knäppens biff. Hur någon kan besökta Knäppen utan att beställa denna signaturbiff kan jag inte förstå. Maten var förstås supergod, personalen var trevlig (lite övertrevlig faktist om ni förstår vad jag menar.. hmm.. jag menar jag klarar mig bra att äta min biff utan att någon stirrar på mig helatiden) och sällskapet var det bästa. En skön slappkväll hade vi, och vi åt som vanligt alldeles för mycket. Efter middagen körde vi till min farfar som jag inte sett på 6 månader! Var alldeles alldeles härligt att se honom och han fick en stor kram. Fafa bjöd traditionsenligt på Jaffa och så berättade jag om Egypten och han berättade sina härliga gamla historier. Vi fick bl.a. höra om Amerika-Kalle som åkt till Amerika i sina unga dagar, och så fick vi höra om den heta Olympiadsommaren 1952 då farfar spelat med en orkester på Knipan i Ekenäs, om hur hans far bestämt en dag att "Totte nu är det dags för dig att gifta dig och ta över här på gården", om hur han sålt sin fina Austin-bil 1954 och hur han gift sig med farmor. Härliga berättelser, vilket minne den mannen har! Kunde höra på dessa historier i flera timmar. Har sagt att han borde skriva ner dessa minnen, laga en memoar med alla historier så vi kunde minnas dem även när han inte är med oss mera. Vi satt där i några timmar innan det var dags att ge honom en till stor kram och åka hem.
 
Hemma hade vi ännu en mys-kväll med mamma och pappa, såg på Mamma Mia, drack glögg, åt pepparkakor med mögelost och hade det skönt överlag. Kommer att sakna dem så, känner det redan nu.
 
Linda .
11.12.2010 kl. 23:47

Fredag 10.12

På fredagen hade jag tidig väckning, 7.15 för att hinna till besiktningskontoret innan jag skulle till Esbo. Skulle åka via besiktingskontoret på torsdagen på vägen till Hangö, men dom fan hade ju stängt helt och hållet från 12-13. Så de skulle öppna kl.8 och då skulle jag dit. Väl framme satte jag min egen bil på ståförsäkring, eftersom ingen använder den medan jag är borta och den står nu i garaget med sommarringarna ännu på. Efter det var jag tvungen att köra via VW i Ekenäs för att köpa nya vindrutetorkare till mammas bil eftersom jag söndrat dem dagen innan.
Skulle åka från Ida sent på kvällen och de hade frusit till is, så när jag försökte putsa den lossnade den ena i handen. Försökte sätta tillbaka den innan jag märkte att den inte bara lossat utan brustit. Så jag körde till VW,  och så fick jag vänta där i 30 minuter medan de kollade på mammas Audi. Tyvärr hade de inte delar på lager just då, så de kunde inte sätta en ny, utan istället satte de den gamla tillbaka provisoriskt och bad mig komma tillbaka på måndag så de kunde fixa den. Hur som helst kunde jag äntligen starta på Esbo. Eller Vanda eftersom jag skulle gå och shoppa till Jumbo innan jag skulle till min kompis Linda.
 
I Jumbo hittade jag massor med kläder och spenderade alltför mycket pengar, men jag shoppar så sällan nuförtiden så det ska väl vara okej. Efter några timmar var jag klar och så körde jag till Esbo till min kompis där jag möttes av den här söta saken;
 

 
Det här är lilla Zinja. Zinja är en Schipperke, 6 månader gammal. Hos Linda fick jag lunch, men också glögg och pepparkakor och vi pratade många timmar om allt som hade hänt medan jag varit borta. Riktigt Bold & Beautiful på gångs i Esbo tydligen... Tiden gick alltför fort och så var det redan dags för mig att börja köra hemåt, men det var härligt att träffa henne, och att få träffa lilla Zinja för första gången.
 
Linda .
11.12.2010 kl. 23:30

Torsdag 9.12

På Torsdagen hade jag äntligen sovmorgon, sov till kl.11. Ungefär kl.12.30 startade jag ner mot Hangö för att träffa några VIPs. Kom fram, åkte till världens bästa pizzaställe och beställde några pizzor. Man får inte ordentliga pizzor någonstans i Hurghada, inte ens i PizzaHut. Beror säkert på hurdana pizzor man är van med, men Unos pizzor i Hangö är enligt mig de bästa i världen. Såg även en film och hängde bara allmänt omkring.
 
Senare startade jag hemmåt för att träffa min barndomkompis Ida. Vi har känt varandra sen förskolan, och hon är definitvt en av mina bästa vänner, så att träffa henne var av de viktigaste punkterna under min semester här hemma. Det är så skönt med människor man verkligen känner, man behöver inte sitta och prata hela tiden, det räcker att den andra människan sitter där. Men förstås pratade vi hela kvällen, har ju inte sett varandra på 3 månader så vi hade mycke skvaller att ta igen för. Satt hos henne, drack glögg (årets första för mig) och pratade om allt som hade hänt här hemma och där borta i Egypten. Vi pratade och pratade och plötsligt var klockan 21, och det var dags att åka hem. Ida skulle via butiken för att köpa hundmat så jag hängde med för att köpa lösgodis, och när jag hade packat min lilla lösgodispåse full med godis bestämde vi för att ta en filmkväll. Så vi åkte tillbaka till Ida, via hundparken för att låta Dixie springa en stund, och såg filmen Coyote Ugly som jag inte hade sett sen den kom ut. Nångång efter kl.23 startade jag hem från Ida. En lång men härlig dag med härliga människor.
Linda .
11.12.2010 kl. 23:16

Onsdag 8.12

Eftersom jag inte haft tid att blogga regelbundet under min semester får jag såhär i efterhand ta och uppdatera om vad jag hållit på med här hemma.
 
Programmet för Onsdagen såg ut som följande; Sov så länge på morgonen. Stack till matbutiken med mamma och passade på att svänga in hos min mormor för att hälsa på, ge en stor kram och höra en gammal tants storyn. Dessutom blir  man alltid bjuden på alla sorters delikatesser hos mormor.
Efter det var det dags att köra till Helsingfors för att hälsa på syster med familj. Barnen hade vuxit så, de var redan stora båda två! Här fick vi mera gott, lekte med barnen och fick även höra på en liten föreställning av sång och gitarrspelande.
 
Sedan var det dags att köra hem igen, vilket sannerligen var ett äventyr i sig själv efter att man varit van vid att köra i Egypten de senaste  6 månaderna. Dessutom körde jag mammas bil som jag inte är van med, körde i snö som jag inte är van med och så körde jag i en trafikkultur jag inte är van vid. Men det gick bra, thank god, och nu är jag van vid att köra här hemma igen, så får se hur det går att köra i Hurghada nästa vecka
.
Linda .
11.12.2010 kl. 23:03